Mødre triller på brostein.
Hjertene dirrer
brenner
stikker
hamrer.
Jekslene tygges
kjeven spennes
– fast og godt –
en munnkurv.
De har lyst
til å skrike
til å slippe
Lyst til å riste vogna i fillebiter!
Lyst til å gjøre det de en gang kunne.
Lyst til å være det de en gang var.
De er mødre.
Desperate mødre,
– som elsker høyere enn seg selv
og holder fast.
Eivind frågade om jag ville skriva en text här, och detta gjorde mig otroligt glad. Jag läser Rapsode med någorlunda regelbundenhet, och om jag förstår er så förstår nog ni säkert mig. Problemet är att jag är så jävla tråkig. Det enda jag skriver om är antingen självmasturbatorisk filosofi eller om politik. Mina dagliga ”intryck… Les hele
Etter hans død tok omdømmet til Paul de Man en brå vending.
Dette er et gledelig gjensyn med en av Kathinkas tekster fra i fjor. Hvis du som meg nettopp bikket 26, og plutselig er nærmere 30 enn 20, har du nok følt på det samme. Nei, jeg snakker ikke om barn, huskjøp og forlovelser, det har jeg vært mentalt forberedt på lenge – jeg snakker om… Les hele
Til tross for den pågående pandemien har 2021 vært et stort år for profesjonell sport og idrett, ikke minst på grunn av OL i Tokyo. Ulike responser til idretten, som er den ultimate kroppslige aktivitet, kan si oss noe om hvilke holdninger til kroppen som finnes i vår kultur. I juli fikk Norges kvinnelandslag i… Les hele